Skip navigation

Category Archives: Miljö

SVT gör idag ett stort nummer av att havsmiljönstrategin ”bara” får 300 miljoner kronor direkt riktat (dvs 105 miljoner extra tillskjutet), vilket tydligen skall jämföras med att väganslagen är 70 gånger högre. Vad är det för idiotisk jämförelse? Havsmiljön har aldrig fått direkta pengar satsade tidigare, så att få 300 miljoner kronor öronmärkt är en våt dröm för havsmiljöfolket. Sveriges vägar är många och omfattande, och nyinvesteringar behövs, och det är dyrt. Inte konstigt att mycket pengar måste läggas även på det – båda är livsviktiga. Varför inte jämföra med avgiften för socialbidrag eller andra bidrag, de utgör ju ändå drygt 40% av Sveriges statsbudget. Tacka vet jag att regeringen faktiskt GÖR denna satsning, för det har ingen annan gjort hittills. Den kommer att göra avsevärd skillnad.

Annonser

Att diskutera klimatfrågan i G8 är inte det mest effektiva. Därför vill USA att man istället samlar ihop de 17 länder som släpper ut 80% av alla växthusgaser, för att enas om minskningsmål. Det är helt rätt ränkt. Det finns ingen anledning att bara diskutera åtgärder inom de rikare länderna. De fattigare länderna, så som Kina och Indien bland annat, måste också inkluderas i samtalen och åta sig stora nedskärningsmål. Dessutom hoppas jag att man överger "per capita"-beräkningen inom en snar framtid eftersom den är rent av löjlig att använda. Förmodligen får man använda en progressiv skala där länder med större befolkning får släppa ut mindre per invånare än dem med färre invånare. Vill man nu ha ner utsläppen så mycket som önskas är det enda framkomliga vägen. Fri marknad och frihandel är också enda medlen att fixa det.

Intressant! Mer om , , , .

I Stockholm valde man att införa trängselavgifter för att korta köerna in till stan och förbättra innerstadsmiljön. I Köpenhamn väljer man istället att införa rödljus, och därmed förlänga köerna in till stan, för att förbättra innerstadsmiljön.

Det bästa vore nog att Köpenhamn tog bort många av de onödiga vägar de har inne i stan istället. Gör det besvärligare för bilisterna att köra INNE i stan. I Sverige (i alla fall i Göteborg) är det nästan praxis att stora breda vägar inne i stan reduceras till småvägar med en fil i vardera riktning, samt att bygga om många smågator till gårds- eller gågator för att minska trafiken. Det skulle Köpenhamn ha stor nytta av. Varenda gata är körbar med bil och är såklart trafikerad. Dessutom kör ju danskarna som galningar och parkerar precis överallt utan minsta tanke på sina medtrafikanter (en vanlig väg reduceras normalt till en enkelriktad väg eftersom folk parkerar längs sidorna med 4/5 av bilen ute på vägbanan).

Okej, kan förstå att Köpenhamn inför sådana restriktioner i brist på annat, men de kanske borde tänka på tillgängligheten inne i stan först (som jag nämner ovan). Så länge folk vet att det är enkelt att ta sig fram inne i stan kan de gott och väl tänka sig att stå i kö en stund längre och lyssna på radio eller liknande. Det skall väl också tilläggas att den danska regeringen måste godkänna införandet av trängselavgifter för att något sådant skall kunna införas. Några sådana planer finns dock inte från regeringens sida, ännu.

Intressant! Mer om , , .

Dagens bisarra jämförelse är vad kostnaden kan bli för de klimatåtgärder som klimatberedningen föreslår:

För svensk del kanske två caffè latte i veckan

Nu för tiden är det ju populärt att vara kränkt. Jag känner mig kränkt. Jag dricker inte kaffe, så hur skall jag veta vad en caffè latte kostar? Jag känner på mig att det är ganska olika beroende på VART i landet man befinner sig och även vilken typ av café eller restaurang man går på. Snabbt hittade jag att det i Göteborg kostar mellan 24-35:- per kopp. Det blir ett pris som spänner mellan 2496-3640:- om året. Det är ändå skillnad på 1144:-, eller nästan 46%. Osäkerheten verkar stor… Vetenskapligt, eller ens samhällsekonomiskt, tycker jag sådana liknelser är ohållbara och oseriösa. Uppenbarligen har klimatberedningen inte heller någon aning om kostnaden.

Intressant! Mer om .

Det kommer inte som någon överraskning att Aftonblaskans krönikörer är odugliga och inte har en aning om vad de pratar om. Malin Wollin skriver om hur hon i en presumtiv framtid tittar tillbaka på sin barndom och hur hon lekte i snön, något som hennes framtida barnbarn inte kommer göra.

Kanske blir det så, men jag tycker hon inte skall jämföra sin barndom med hur det bli i framtiden. Malin är sen 70-talist och upplevde tre extremt kalla och snörika vintrar 1985 till 1987. Östersjöns is svällde ut i Skagerak och flera båtar frös fast i isen utanför Skagen i Danmark. Dessa år är prime time under Malins barndomsår och det är härifrån hon får mycket av sina barndomsminnen. Är det vettigt att jämföra dem med helt normala vintrar? Nej, det är det verkligen inte. Förmodligen är det en psykologisk grej att Malin tror att vintrarna var så mycket bättre förr. Hon upplevde tre extrema vintrar på raken och de har satt sina spår, och det var också då hon var ute och lekte i snön. Tror du hon var ute och lekte i regnet den extremt milda vintern 1989? Skulle inte tro det, och förmodligen har hon inte så mycket minnen av just den vinterns väder.

Något kallare var vintrarna förr, men långt ifrån mycket mer snörika. Om hon skall sitta och berätta det här för sina barn så bör hon åtminstone ha fakta rätt för sig och säga att hon i alla fall under sina barndomsår upplevde de kallaste och snörikaste vintrarna sedan de extremt kalla krigsvintrarna under tidiga 1940-talet.

Resten av hennes krönika är bara snömos och totalt värdelös. Isbjörnar som dör ut (ursäkta, men det är det ingen som tror – minskning ja, utdöende nej) och hav som spolar bort en gård (än så länge är den takten väldigt beskedlig). Malin är säkert en av dem som tror att det i framtiden inte kommer att finnas stränder på grund av vattenståndshöjningen.

Det värsta är väl inte det snömos hon skriver utan att folk faktiskt tror på det hon skriver. Skrämmande!

Intressant! Mer om , , , , , .

Fästingarna är vakna! Med dem kommer också lite sjukdomar, så som borelia och TBE. TT (hos SvD) har en ganska intressant skrivning i sin text

Under de senaste åren har antalet fästingar ökat för varje år och det finns inget som tyder på att trenden ska ändras i år. Snarare tvärtom.

Hur vet man det egentligen? Jag tror knappast man är ute och räknar dem alla. Och det krävs ganska stort område som kontrollarea att räkna för att statistiskt kunna säga något sådant. Men okej, låt oss tro på det. Turligt nog så visar statistiken inte att antalet TBE-fall ökar på samma sätt. En övergripande ökande tendens finns, men det är i vart fall inte fler och fler för varje år.

Hos SR kan vi läsa att

Orsaken till ökningen tros bland annat vara det varma vädret som gjort att många fästingar lyckats övervintra.

”Varma vädret” antar jag syftar till milda vintern. Däremot verkar inte vintervädret vara särskilt relevant för hur många TBE-fall det blir året efter. Det finns helt enkelt inte något sådant förhållande (se översta bilden nedan), i vart fall inte om man använder statistiken ovan och tittar på antal TBE-fall i Stockholm och temperaturen i området. Lite mer misstänkt verkar våren vara, eftersom vårens temperatur varierar mer i takt med antalet rapporterade TBE-fall (mellersta bilden), men ett starkt samband är det inte. Slumpen är mer avgörande. Det som däremot har ganska stor betydelse, men förklarar bara hälften av variationen, är medeltemperaturen under hela året (nedersta bilden).

Figur 1. Antalet TBE-fall i Stockholm (röd) och Stockholms vintertemperatur (svart). Klicka för större version.

 

 

 

 

Figur 2. Antalet TBE-fall i Stockholm(röd) och Stockholms vårtemperatur (svart). Klicka för större version.

 

 

 

 

Figur 3. Antalet TBE-fall i Stockholm (röd) och Stockholms årstemperatur (svart). Klicka för större version.

 

 

 

 

Intressant! Mer om , , , , .

Som en gammal havsnörd reagerar man givetvis på dagens mest uppmärksammade Scienceartikel, som handlar om hur forskare från USA, Kanada och UK ritat en havskarta som visar den mänskliga påverkan. SvD och DN rapporterar givetvis att det bara är knappt 4% av haven som är orörda. Själv tycker jag det är en fantastiskt hög siffra eftersom människan är överallt. Läser man själva artikeln ser man att det ”bara” är 1,5% av världshavens yta som har väldigt hög påverkan, 1,8% som har hög påverkan och 69% som har påverkan av de mellersta graderna. Det jag däremot slås över som positivt är att drygt 24% av havens yta är låg påverkan. Att över en fjärdedel av världshaven alltså har liten påverkan av människan är ju fantastiskt när man tänker på hur mycket vi gärna sprider oss, och våra tillhörigheter, över planeten. En fjärdedel av havens yta betyder alltså att åtminstone 18% av jordens yta har liten, eller ingen, påverkan av människan.

Visst är det fint med en sådan studie, men den har ganska allvarliga brister. Den säger egentligen inte något om tillståndet av världshaven. Det är inte dess mål, men jag kan ändå inte låta bli att låta mina funderingar vandra över i djupfördelningen. Medeldjupet i världshavet är 3000 meter. Artikeln beskriver bara grovt hur ekosystemen är påverkade, men ger ingen upplösning i djupled. Havens fysik är ganska komplicerad och ekosystemen likaså. Bara för att ytan mår pyton betyder det inte att botten gör det, eller vice versa. En sådan uppgift är självklart gigantisk och skulle kräva enorma insatser och pengasummar, men det vore en bra idé att fundera på.

Än så länge kan man betrakta den här havskartan som en approximation. Närmre studier behövs runt om i de bassängerna. Kanske mest intressant är hur shelfhaven har det, för det är där vi är verksamma till största delen. Östersjön är ett sådant område som vi om det snaraste borde titta närmre på. Rent intuitivt känner jag att påverkan är ganska stor, men den är nog väldigt varierande i olika områden.

Går man ett steg längre kan man enkelt koppla ihop havens tillstånd med klimatfrågan. Jag ser inte själva klimatförändringarna som det största problemet för de nuvarande ekosystemen. Nej, det är snarare upptaget av koldioxid som är problemet. Och den påverkan tror jag i längden är betydligt större, och värre, än vad klimatförändringar i form av förändrade vädersystem kan erbjuda.

Intressant! Mer om , , , , ,