Skip navigation

Igår presenterade Nyamko Sabuni och Jan Björklund det bra förslaget att sätta en treårsgräns för SFI-studier. Precis som Johan Ingerö kan jag tycka det vara ganska givmilt, men låt gå, alla skall ha en chans eftersom många kan ha svårt för språk. Det jag främst kommer att tänka på är den artikelserie Göteborgs-Posten hade under hösten 2007 om somalierna i Göteborg. De är ett dåligt integrerat folk i staden och har stora sociala problem och lider av hög arbetslöshet och fattigdom. Väl värt är det att veta hur tolken Abdulahi Mohammed gör en jämförelse mellan nomadlivet i Somalia och bidragssytemet i Sverige:

Det är ”hålla handen” hela vägen. De berövas sitt självförtroende och det enda de behöver göra för att få socialbidraget är att gå på SFI och se till att inte bli godkända där.

Med ett exempel från nomadlivets Somalia belyser han [Abdulahi Mohammed] det svenska bidragsystemet passiviserande inverkan:
– När det regnar och är grönt och kamelerna ger mjölk behöver nomaderna inte anstränga sig. De diskuterar och snackar och på nätterna spelar man spel. Men när torkan kommer jobbar nomaderna hårdare än någon svensk bonde och ser till att kamelerna och korna och getterna överlever i öknen. När samma människor kommer till Sverige så regnar det hela tiden – socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag och alla andra bidrag. Så det blir som i nomadlivet när det regnar och är grönt, folk sitter och tar det lugnt. Och här i Sverige kan man ta det lugnt hela året, sitta på kafé och snacka. När man har det så bra, varför ska man då jobba?

– Men, säger han, placera samma människor i England eller USA, då kickar nomadsystemet in och de blir väldigt företagsamma.

Vad det hela handlar om är att få upp motivationen. Ett av de kraftigaste sätten att motivera folk är med ekonomiska medel. Låter tufft kanske, men så är det. Kommer man till ett nytt land skall man ta varje möjlighet som finns att komma in i landets samhälle och ut på arbetsmarknaden. De har tre år på sig. Om man kan gå på SFI under lång tid utan att riskera att det får bäring på ekonomin säger det sig självt att en grupp medvetet kommer förhala tiden innan det får konsekvenser för dem. Jag hoppas innerligt att den gruppen är försvinnande liten och att de flesta som går SFI faktiskt anstränger sig så gott de kan. I samma artikelserie från GP kan man läsa att det fungerar bättre för somalierna i USA på grund av reglerna (däremot är Storbritannien sämre):

– Alla nykomlingar har problem, i synnerhet om de är flyktingar från ett land i krig. Men även den somalier som i början måste ha flera jobb för att överleva vet att han eller hon kan lyckas. De känner framtidshopp. Och du vet, i USA vill ingen vara beroende av socialhjälp.
Budskapet som möter nykomlingarna är tydligt: välkommen till Minnesota, se nu till att försörja dig!

Staden Minneapolis ställer upp med undervisning i engelska, men bara som väg ut i arbetslivet, inte som i Sverige där deltagande i SFI (svenska för invandrare) är såväl krav som garanti för fortsatt socialhjälp.

Samma känsla bör gälla för Sverige; man skall känna framtidshopp och man vill inte använda socialhjälp mer är i absoluta nödfall. Återigen, se första citatet ovan. Men, jag har tro på dem som väljer att komma till Sverige (eller Danmark eller något annat land i väst för den delen) i önskan om att skapa sig ett bättre liv. De är välkomna hit och vårt samhälle skall ge dem alla förutsättningar för ett bra liv här. Men det är upp till de nyanlända att ta tillvara på erbjudandet och resurserna som finns. Sverige, Danmark och övriga Europa behöver arbetskraftsinvandring, både nu och i framtiden.

Ett argument emot en skärpning av reglerna är att folk med läs- och skrivsvårigheter (exempelvis analfabeter) kommer att klara sig betydligt sämre. Jag är faktiskt inte så säker på det. Det som behövs är inte mer tid – tre år är mycket om man skall studera ett språk på heltid; det som behövs är snarare att de får korrekt stöd. Får de inte det idag så bör också själva undervisningsformerna förändras. SFI-studenterna skall motiveras att lära sig det nya språket oavsett om de har lätt eller svårt för ett språk. Om de kan anledningen till att lära sig språket ökar också motivationen. För den som har svårt för språk kan det i början kännas motigt eftersom alla andra gör framsteg, men det är där rollen för pedagogerna kommer in som extra viktig. Det är viktigt att få studenterna att inte ge upp, att få dem att kämpa för att lära sig språket och att se att det bär frukt när de längre fram kan stå på egna ben i samhället och få den information som de vill ha. Meningen är inte att de skall få perfekt klingande rikssvenska eller skriva utstuderade poetiska noveller via SFI, snarare skall de få en grund så att de klarar sig i samhället och kan delta i det på egen hand. Har de tagit de första stapplande stegen genom SFI går allt mycket lättare senare.

Ett språk med ett nytt alfabet kan vara svårt. Det håller jag med om helt och hållet (se bland annat japanska som har så många tecken att inte ens välutbildade japaner har koll på dem alla), men det är inte omöjligt att förstå hur alfabetet är uppbyggt. Återigen krävs det att resursen under utbildningen är korrekta. Duktiga pedagoger som kan förklara alfabetet för dem som aldrig stött på det latinska, som vi använder. Det stora flertalet har förmodligen gjort det redan och är något bekanta med det, även om de kanske inte kan alla bokstäver eller hur det skall uttalas. Det är ungefär som med grekiska alfabetet för de svenska eleverna i grundskolan. De flesta har sett det och är något bekanta med det när de avslutar grundskolan, men inte allt för många vet hur det skall uttalas eller har koll på diftonger med mera. Dem som däremot läser naturvetenskaplig utbildning kan oftast efter tre år (tack vare framförallt fysik- och matematikstudier, men även till viss del biologistudier) uttala och läsa grekisk text, även om förståelse för vad det är man läser ofta saknas och att skriva inte fungerar. Men å andra sidan är det inte heller det man lärt sig, det är bara förståelsen av själva alfabetets uppbyggnad i sig som kommit omedvetet (och det är inte heller fullkomligt, men det visar hur ganska liten icke-språklig användning av ett separat alfabet kan ge stora resultat). Förvisso är det grekiska alfabetet ganska likt det latinska, men en hel del skillnader återstår. Poängen är ändå att resurser skall läggas på att förstå det nya alfabetets uppbyggnad när folk som inte tidigare har haft kontakt med det skall lära sig svenska. Men återigen, det stora flertalet har haft någon form av kontakt med det latinska alfabetet.

Ibland kan jag nästan undra om det inte är lika svårt att komma från Kongos djungel till Sverige eller Danmark för att lära sig språket som det är att komma från Sverige till Danmark. Två språk som är såpass lika som svenskan och danska bäddar för att man blandar ihop språken totalt. Ibland vet jag inte längre vad som är svenska och vad som är danska… men jag vet alltid vad samma ord är på tyska och engelska – utan förvirring.

Intressant! Mer om , , , , , , .

Annonser

2 Comments

  1. Intressant inlägg!!

    Jag känner igen dina tankar om att blanda mellan språk som ligger nära varandra… Jag tyckte att franska var mycket lättare än tyska i gymnasiet, för tyska blandade jag hela tiden ihop med svenska…

    Jag har bott ett tag i Norge och ja, man vet inte riktigt vad som är norska och svenska. Eller, det gick rätt ok när jag var i Norge men det var värre när jag kom hem sedan och skulle börja leva och framför allt studera på svenska igen… Då blandade jag mycket… Dessutom har jag en hemdialekt (kommer från en liten by i Österbotten i Finland) som har en hel del gemensamt med norska… 🙂

    Jag jobbar som lärare i svenska som andraspråk nu (lite grann på SFI också, men mest med andra kurser) och visst kan det vara svårt/krångligt att lära sig ett språk som ligger så oerhört nära ens eget, men samtidigt har man oändliga fördelar… Man förstår hur språket är uppbyggt och det är värt såååå mycket…

  2. Ja, att från början ha ett språk som är nära besläktat ger enorma fördelar. Därför är det extra viktigt att dem som läser SFI och har andra modersmål utan större släktskap med svenskan/danskan får bra pedagogik och tillräckligt med resurser för att underlätta förståelsen samtidigt som de är motiverade att lära sig språket.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: